Kunde jag följa dig långt bort, längre än allt du vet,
ut i de yttersta rymdernas världsensamhet,
där Vintergatan rullar ett bjärt dött skum
och där du söker ett fäste i hisnande rum.
Jag vet: det går inte.
Men när du stiger huttrande blind ur ditt dop,
tvärsigenom rymden skall jag höra ditt rop,
vara dig ny värme, vara dig ny famn,
vara dig när i en annan värld bland ting med ofött namn.
